Elever som k\u00e4nner sig mobbade eller kr\u00e4nkta i skolan, har f\u00e5tt en starkare st\u00e4llning\u00a0sedan \u00e5rsskiftet. Nu kan en skola bli skadest\u00e5ndsskyldig om den inte vidtar \u00e5tg\u00e4rder direkt, n\u00e4r en elev anser sig kr\u00e4nkt.\u00a0 Redan f\u00f6r tre \u00e5r sedan inf\u00f6rdes lex Johanna-lagen, som ska ge mobbade elever skadest\u00e5nd, om skolorna inte gjort tillr\u00e4ckligt f\u00f6r att stoppa kr\u00e4nkningarna.\u00a0 Tidigare beh\u00f6vde eleven visa, eller bevisa, att han eller hon blivit kr\u00e4nkt.<\/p>\n
M\u00e5nga kommuner har v\u00e4grat skadest\u00e5nd och f\u00f6rnekat att eleverna varit mobbade med argumenten att eleverna varit \u201dl\u00e4ttkr\u00e4nkta\u201d, att de \u201dhar problem med sina sociala kontakter\u201d, att det varit \u201dkonflikter d\u00e4r alla \u00e4r utsatta\u201d och att \u201deleverna m\u00e5ste t\u00e5la en del,\u201d enligt barn och elevombudet Lars Arrhenius.<\/p>\n
\u00a0De motargument som\u00a0kommunerna har haft kan l\u00e5ta grymma men den som har varit ute i verkligheten vet mycket v\u00e4l att det \u00e4r just s\u00e5 det \u00e4r. De fall d\u00e4r en elevklunga st\u00e5r och mobbar en ensam stackare, och alla\u00a0andra hejar p\u00e5 eller tittar bort\u00a0\u00e4r mycket ovanliga, utan ofta \u00e4r det just konflikter mellan tv\u00e5 individer eller grupper, eller sk\u00e4llsord som s\u00e4gs p\u00e5 sk\u00e4mt.<\/p>\n
Det enda eleven nu beh\u00f6ver visa \u00e4r att den informerat skolan om att han eller hon anser sig kr\u00e4nkt. D\u00e5 kan skolan bli skadest\u00e5ndsskyldig, om den inte omedelbart utreder och vidtar \u00e5tg\u00e4rder. Nytt \u00e4r ocks\u00e5 att skolan m\u00e5ste g\u00f6ra en ny plan varje \u00e5r om det f\u00f6rebyggande arbetet.<\/p>\n
I och med att dessa lag\u00e4ndringar och dess uppm\u00e4rksamhet i media kommer det med stor sannolikhet att komma in en hel del oseri\u00f6sa anm\u00e4lningar t.ex. n\u00e5gon kallar n\u00e5gon annan sk\u00e4llsord, kanske i samf\u00f6rst\u00e5nd. Denna s\u00e4ger det till n\u00e5gon l\u00e4rare p\u00e5 skolan, kanske med glimten i \u00f6gat och sedan g\u00f6r man anm\u00e4lningen och hoppas p\u00e5 att casha hem skadest\u00e5nd fr\u00e5n kommunen.<\/p>\n
Nej, ist\u00e4llet f\u00f6r att st\u00e4lla kommunen till svars f\u00f6r konflikter mellan elever s\u00e5 borde de elever som betett sig illa bli skadest\u00e5ndsskyldiga eller p\u00e5 annat s\u00e4tt sona sitt d\u00e5liga beteende eller brott, t.ex. genom samtal och marktj\u00e4nst p\u00e5 skolan.<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"
Elever som k\u00e4nner sig mobbade eller kr\u00e4nkta i skolan, har f\u00e5tt en starkare st\u00e4llning\u00a0sedan \u00e5rsskiftet. Nu kan en skola bli skadest\u00e5ndsskyldig om den inte vidtar \u00e5tg\u00e4rder direkt, n\u00e4r en elev anser sig kr\u00e4nkt.\u00a0 Redan f\u00f6r tre \u00e5r sedan inf\u00f6rdes lex Johanna-lagen, som ska ge mobbade elever skadest\u00e5nd, om skolorna inte gjort tillr\u00e4ckligt f\u00f6r att stoppa… <\/p>\n