{"id":127,"date":"2014-03-24T13:31:59","date_gmt":"2014-03-24T12:31:59","guid":{"rendered":"http:\/\/www.vidareutbildning.se\/skolloggen\/?p=127"},"modified":"2014-03-24T13:31:59","modified_gmt":"2014-03-24T12:31:59","slug":"de-nio-sju-tva-intelligenserna-enligt-gardner","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/www.vidareutbildning.se\/skolloggen\/de-nio-sju-tva-intelligenserna-enligt-gardner\/","title":{"rendered":"De nio (sju + tv\u00e5) intelligenserna enligt Gardner"},"content":{"rendered":"

Howard Gardner \u2013 Multipla intelligenser<\/strong><\/p>\n

Howard Gardner introducerade sin teori om multipla intelligenser 1983
\nHans bok “Frames of mind – The Theory of Multiple Intelligences<\/em>”
\nfick ett stort genomslag n\u00e4r den kom ut.
\nGardner menade att en mer individcentrerad skola,
\nd\u00e4r eleverna skulle f\u00e5 sina olika intelligensprofiler tillgodosedda, ocks\u00e5 skulle leda till en
\neffektivare utbildning.<\/p>\n

Gardner definierade nio olika intelligenser (Gardner 1996 &
\nGardner 2001):<\/p>\n

Lingvistisk (spr\u00e5klig) intelligens:<\/strong>
\nEn person som \u00e4r lingvistisk intelligent \u00e4r bra p\u00e5 att tala,
\nl\u00e4sa och skriva. Det handlar om hur skicklig en person \u00e4r p\u00e5 att anv\u00e4nda samt bearbeta spr\u00e5ket
\ni verbal och skriftlig form.<\/p>\n

Logisk-matematisk intelligens:<\/strong>
\nDenna tankeform h\u00f6r ihop med den fysiska omgivningen. I grunden s\u00e5 \u00e4r alla logisk-matematiska f\u00f6rm\u00e5gor beroende av den fysiska omv\u00e4rlden samt individens s\u00e4tt att hantera denna. En individ som besitter denna intelligens analyserar, har en
\nk\u00e4nsla f\u00f6r logiska m\u00f6nster och sammanhang samt har en fallenhet f\u00f6r att t\u00e4nka i abstrakta former. L\u00f6ser g\u00e4rna matematiska problem.
\nVisuell\/Spatial (rumslig) intelligens:<\/strong>
\nEn person med denna intelligens har en f\u00f6rm\u00e5ga att
\nkorrekt uppfatta den visuella v\u00e4rlden. Har en k\u00e4nsla f\u00f6r f\u00e4rg, form, linjer och m\u00f6nster.
\nKroppslig-kinestetisk intelligens:<\/strong>
\nI denna intelligens ing\u00e5r f\u00e4rdigheter som god kroppskontroll. Exempel p\u00e5 olika f\u00e4rdigheter kan vara: koordination, smidighet, balans,
\nstyrka, fingerf\u00e4rdighet och snabbhet.
\nMusikalisk intelligens:<\/strong>
\nEn individ med musikalisk intelligens \u00e4r ofta intresserade b\u00e5de av att
\nlyssna och sj\u00e4lv skapa musik. I denna intelligens ing\u00e5r k\u00e4nsla f\u00f6r melodi, rytm, klang och tonh\u00f6jd i ett musikstycke.
\n Social intelligens:<\/strong>
\nSocial intelligens inneb\u00e4r att personen ifr\u00e5ga trivs i olika sociala
\nsammanhang. \u00c4r ofta lyh\u00f6rd inf\u00f6r sin omgivning och besitter en stor empatisk f\u00f6rm\u00e5ga samt
\nf\u00f6rm\u00e5gan att uppfatta f\u00f6r\u00e4ndringar i ansiktsuttryck, r\u00f6stl\u00e4gen och gester hos andra m\u00e4nniskor.
\nIntuitiv intelligens:<\/strong>
\nEn person som \u00e4r intuitivt intelligent trivs med att arbeta sj\u00e4lvst\u00e4ndigt.
\nPersonen har god kontakt med sitt inre jag och f\u00f6rst\u00e5r sig p\u00e5 sina egna k\u00e4nslor och reaktioner.<\/p>\n

Natur-intelligens:<\/strong>
\nDenna intelligens inneb\u00e4r att personen ifr\u00e5ga har ett genuint intresse och
\nkunskap f\u00f6r djur och natur. Har f\u00f6rst\u00e5else f\u00f6r olika sammanhang i naturen.
\nExistens-intelligens:<\/strong>
\ninneb\u00e4r att personen ifr\u00e5ga har ett stort intresse f\u00f6r de stora livsfr\u00e5gorna
\nvilket inneb\u00e4r att individen reflekterar \u00f6ver livet och d\u00f6den samt g\u00e4rna samtalar om religion
\noch filosofi.
\nOfta f\u00f6rv\u00e4xlas de multipla intelligenserna med l\u00e4rstilar. Likheter finns kring dessa olika teorier men l\u00e4rstilar \u00e4r ett didaktiskt verktyg medan multipla intelligenser fokuserar p\u00e5 m\u00e4nniskans beg\u00e5vningsprofil.<\/p>\n

Gardner (1998) beskriver tock ocks\u00e5 tv\u00e5 olika s\u00e4tt p\u00e5 hur kunskap kan l\u00e4ras ut. Ett av s\u00e4tten ben\u00e4mner
\nhan som den mimiska utbildningen<\/em>, d\u00e4r pedagogen p\u00e5 ett auktorit\u00e4rt s\u00e4tt presenterar den
\n\u00f6nskade kunskapen som ska uppn\u00e5s. H\u00e4r finns inga m\u00f6jligheter f\u00f6r avvikelser utan eleven ska
\narbeta mot det styrda m\u00e5let p\u00e5 ett best\u00e4mt s\u00e4tt. Fokus \u00e4r memorerad kunskap.<\/p>\n

Det andra s\u00e4ttet inom undervisningen ben\u00e4mns som den transformativa<\/em>, h\u00e4r fungerar
\npedagogen som en uppmuntrande ledare som st\u00e4ller eleverna inf\u00f6r olika utmaningar samt
\nsituationer d\u00e4r eleverna sj\u00e4lv f\u00e5r pr\u00f6va sig fram f\u00f6r att n\u00e5 ny kunskap och f\u00f6rst\u00e5else. Gardner
\nmenar vidare att dessa tv\u00e5 metoder urskiljs genom att den transformativa s\u00e4ttet v\u00e4rderar
\nkreativitet medan den mimiska v\u00e4rderar grundl\u00e4ggande f\u00e4rdigheter s\u00e5som l\u00e4sning, r\u00e4kning
\noch skrivning.<\/p>\n

Gardner, H. (1996) De sju intelligenserna.<\/div>\n
J\u00f6nk\u00f6ping; Brain Books AB. ISBN: 91-88410-64-1<\/p>\n<\/div>\n
Gardner, H. (1998)<\/div>\n
S\u00e5 t\u00e4nker barn \u2013 och s\u00e5 borde skolan undervisa.<\/div>\n
Falun; Brain Books AB. ISBN 91-89250-38-9<\/p>\n<\/div>\n
Gardner, H. (2001)<\/div>\n
Intelligenserna i nya perspektiv.<\/div>\n
J\u00f6nk\u00f6ping; Brain Book AB. ISBN: 91-89250-38-9<\/div>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

Howard Gardner \u2013 Multipla intelligenser Howard Gardner introducerade sin teori om multipla intelligenser 1983 Hans bok “Frames of mind – The Theory of Multiple Intelligences” fick ett stort genomslag n\u00e4r den kom ut. Gardner menade att en mer individcentrerad skola, d\u00e4r eleverna skulle f\u00e5 sina olika intelligensprofiler tillgodosedda, ocks\u00e5 skulle leda till en effektivare utbildning…. <\/p>\n

Read More<\/a><\/div>\n","protected":false},"author":1,"featured_media":0,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"footnotes":""},"categories":[4,10],"tags":[],"class_list":["post-127","post","type-post","status-publish","format-standard","hentry","category-allmant","category-pedagogik"],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/www.vidareutbildning.se\/skolloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/127","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/www.vidareutbildning.se\/skolloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/www.vidareutbildning.se\/skolloggen\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.vidareutbildning.se\/skolloggen\/wp-json\/wp\/v2\/users\/1"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.vidareutbildning.se\/skolloggen\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=127"}],"version-history":[{"count":2,"href":"https:\/\/www.vidareutbildning.se\/skolloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/127\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":129,"href":"https:\/\/www.vidareutbildning.se\/skolloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/127\/revisions\/129"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/www.vidareutbildning.se\/skolloggen\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=127"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.vidareutbildning.se\/skolloggen\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=127"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.vidareutbildning.se\/skolloggen\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=127"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}