{"id":205,"date":"2018-11-26T22:06:38","date_gmt":"2018-11-26T21:06:38","guid":{"rendered":"https:\/\/www.vidareutbildning.se\/skolloggen\/?p=205"},"modified":"2018-11-26T22:06:38","modified_gmt":"2018-11-26T21:06:38","slug":"fyra-traditioner-som-varit-vagledande-for-olika-forskningsparadigm","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/www.vidareutbildning.se\/skolloggen\/fyra-traditioner-som-varit-vagledande-for-olika-forskningsparadigm\/","title":{"rendered":"Fyra traditioner som varit v\u00e4gledande f\u00f6r olika forskningsparadigm"},"content":{"rendered":"

Fyra traditioner som varit v\u00e4gledande f\u00f6r olika forskningsparadigm:<\/span><\/p>\n

Behaviorismen<\/strong>
\nDen amerikanska psykologen Burrhus Frederic Skinner (1904-1990) \u00e4r en av de forskare som starkast har f\u00f6rknippats med behaviorismen.<\/span><\/p>\n

Grunden f\u00f6r behaviorismen \u00e4r den s.k. betingningsprincipen, d.v.s. att antaganden om l\u00e4rande handlar om att f\u00f6rst\u00e4rka \u00f6nskv\u00e4rda beteenden. Komplexa beteendem\u00e5l delas upp i mindre delm\u00e5l som l\u00e4rs in stegvis och som systematiskt testas. <\/span><\/p>\n

Kognitivismen
\n<\/span><\/strong>Den kognitiva revolutionen under 1950-talet utmanade den behavioristiska postitionen och h\u00e4vdade att fokus inte enbart b\u00f6r ligga p\u00e5 m\u00e4nniskors yttre beteenden utan ocks\u00e5 p\u00e5 hur vi bildar begrepp, l\u00f6ser problem och minns.<\/span><\/p>\n

Kognitivismen kom att tillsammans med Jean Piagets (1896-1980) utvecklingspsykologi att bli viktiga utg\u00e5ngspunkter f\u00f6r forskning inom utbildning. <\/span><\/p>\n

En viktig aspekt i Piagets teoribildning \u00e4r tanken om att v\u00e5rt inre inte \u00e4r en spegel av omv\u00e4rlden och verkligheten bygger p\u00e5 en aktiv konstruktion som sker genom v\u00e5ra erfarenheter. Ur Piagets tankar utvecklades Konstruktivismen.<\/span><\/p>\n

Pragmatismen
\n<\/span><\/strong>Kognitivismen och kognitionsvetenskapen under 1970 och 1980 talet byggde mycket p\u00e5 neurovetenskap och datorn som metafor och fokuserade p\u00e5 den mentala representationen av ytterv\u00e4rlden och fr\u00e5gan \u201dvad h\u00e4nder i hj\u00e4rnan n\u00e4r vi l\u00e4r\u201d. <\/span><\/p>\n

Pragmatismen skiljer sig fr\u00e5n detta genom sin anknytning till n\u00e5gra filosofiska traditioner. Pragmatism kan s\u00e4gas k\u00e4nnetecknas av fokus p\u00e5 handlingars och p\u00e5st\u00e5endes praktiska konsekvenser. F\u00f6retr\u00e4dare f\u00f6r pragmatismen var t.ex. John Dewey (1859-1952) och ur ett l\u00e4randeperspektiv \u00e4r pragmatismens utg\u00e5ngspunkt hur kunskaper fungerar f\u00f6r m\u00e4nniskor i deras vardag. Relationen mellan individ, kultur och samh\u00e4lle \u00e4r enligt pragmatismen betydelsefull i all utbildning, liksom spr\u00e5ket som medierande verktyg i all kunskapsbildning och undervisning. \u00c4ven John Dewey (1859-1952) betonade spr\u00e5kets och kommunikationens betydelse f\u00f6r oss m\u00e4nniskor.<\/span><\/p>\n

De sociokulturella perspektivet<\/strong>
\nPragmatismen sammanstr\u00e5lade med traditionen Det sociokulturella perspektivet p\u00e5 l\u00e4rande som har sin grund i den ryska psykologen, pedagogen och filosofen Lev Vygotskij (1836-1934) och som i Sverige behandlats av Roger S\u00e4lj\u00f6 (f. 1948).<\/span><\/p>\n

H\u00e4r har begrepp som den n\u00e4rmast proximala utvecklingszonen kommit att anv\u00e4ndas f\u00f6r att f\u00f6rst\u00e5 hur m\u00e4nniskor n\u00e4r de v\u00e4l beh\u00e4rskar ett visst begrepp eller en viss f\u00e4rdighet, samtidigt \u00e4r mycket n\u00e4ra att ocks\u00e5 beh\u00e4rska n\u00e5got nytt, det som ligger inom den proximala utvecklingszonen och som i den r\u00e5dande situationen relativt l\u00e4tt kan kan er\u00f6vras med hj\u00e4lp av instruktioner, f\u00f6rklaringar eller v\u00e4gledning. <\/span><\/p>\n

De sociokulturella perspektivet har en historisk koppling till forskningsansatsen fenomenografi, vilken unders\u00f6ker och betonar individers kvalitativt olika s\u00e4tt att l\u00e4ra sig och f\u00f6rst\u00e5, men utg\u00f6r samtidigt en kritik och omorientering av fenomenografin genom att skifta fokus fr\u00e5n inl\u00e4rning till l\u00e4rande. <\/span><\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

Fyra traditioner som varit v\u00e4gledande f\u00f6r olika forskningsparadigm: Behaviorismen Den amerikanska psykologen Burrhus Frederic Skinner (1904-1990) \u00e4r en av de forskare som starkast har f\u00f6rknippats med behaviorismen. Grunden f\u00f6r behaviorismen \u00e4r den s.k. betingningsprincipen, d.v.s. att antaganden om l\u00e4rande handlar om att f\u00f6rst\u00e4rka \u00f6nskv\u00e4rda beteenden. Komplexa beteendem\u00e5l delas upp i mindre delm\u00e5l som l\u00e4rs in… <\/p>\n

Read More<\/a><\/div>\n","protected":false},"author":1,"featured_media":0,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"footnotes":""},"categories":[10],"tags":[],"class_list":["post-205","post","type-post","status-publish","format-standard","hentry","category-pedagogik"],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/www.vidareutbildning.se\/skolloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/205","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/www.vidareutbildning.se\/skolloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/www.vidareutbildning.se\/skolloggen\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.vidareutbildning.se\/skolloggen\/wp-json\/wp\/v2\/users\/1"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.vidareutbildning.se\/skolloggen\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=205"}],"version-history":[{"count":1,"href":"https:\/\/www.vidareutbildning.se\/skolloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/205\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":206,"href":"https:\/\/www.vidareutbildning.se\/skolloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/205\/revisions\/206"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/www.vidareutbildning.se\/skolloggen\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=205"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.vidareutbildning.se\/skolloggen\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=205"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.vidareutbildning.se\/skolloggen\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=205"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}