M\u00e5nga skolor har mobilf\u00f6rbud p\u00e5 skolan som helhet eller p\u00e5 lektionerna f\u00f6r att mobilerna inte ska ta fokus fr\u00e5n undervisningen.
Regeringen i Sverige har \u00e4ven tidigare gett ett f\u00f6rslag p\u00e5 ett generellt mobilf\u00f6rbud i skolorna (Kesell D. et al 2019) \u00e4ven om man inte g\u00e5tt vidare med det f\u00f6rslaget.<\/p>\n\n\n\n
Naturligtvis kan det tyckas konstigt att helt f\u00f6rbjuda detta digitala verktyg i skolmilj\u00f6n, men policyn grundar sig p\u00e5 att det finns s\u00e5 mycket p\u00e5 mobilen som lockar ist\u00e4llet f\u00f6r att fokusera p\u00e5 lektionsinneh\u00e5ll, klassgemenskap och relationer, samt att mobilen l\u00e4tt blir ett verktyg f\u00f6r trakasserier och ryktesspridning. En studie fr\u00e5n 2015 visade p\u00e5 att mobiltelefonerna s\u00e4llan framst\u00e5r som ett ordningsproblem i klassrummet, utan anv\u00e4nds som ett s\u00e4tt att f\u00f6rdriva tiden medan man v\u00e4ntar p\u00e5 ny instruktion i undervisningens pauser. (Olin-Sheller C. & Tanner M. 2015). M\u00e5nga l\u00e4rares upplevelse \u00e4r dock att \u00e4ven om eleverna endast avser anv\u00e4nda mobilen i undervisningens pauser s\u00e5 fastnar elever ofta i scrollandet s\u00e5 att de missar n\u00e4sta instruktion eller information.<\/p>\n\n\n\n
Ett mobilf\u00f6rbud inneb\u00e4r dock s\u00e4llan mindre digital verksamhet. Ofta anv\u00e4nder man ist\u00e4llet l\u00e4splattor och datorer som skolan tillhandah\u00e5ller, men \u00e4ven h\u00e4r finns det problem att elever tittar p\u00e5 orelaterade youtube-klipp etc. Och man kan ju f\u00f6rst\u00e5 den lockelse som finns kring l\u00e4ttillg\u00e4nglig l\u00e4ttsam underh\u00e5llning som ger en snabb dopamin-fris\u00e4ttning i hj\u00e4rnan. Man kan ju t\u00e4nka sig hur l\u00e4tt det skulle vara att fokusera p\u00e5 inneh\u00e5llet i en l\u00e4robok om det mellan varje uppslag var inb\u00e4ddat en orelaterad underh\u00e5llande serietidning eller liknande.
En f\u00f6rdel med att anv\u00e4nda skoldatorer ist\u00e4llet f\u00f6r att l\u00e5ta elever anv\u00e4nda privata mobiler \u00e4r, f\u00f6rutom risken f\u00f6r oj\u00e4mlikhet om eleverna har olika bra mobiler, eller om n\u00e5gon inte har en mobil att i ett samh\u00e4lle d\u00e4r mobilen \u00e4r de flesta ungdomars prim\u00e4ra sk\u00e4rm s\u00e5 kan det vara nyttigt att de ist\u00e4llet arbetar p\u00e5 en dator eftersom, \u00e4ven om man kan g\u00f6ra det mesta p\u00e5 en mobil (informationss\u00f6kning, ordbehandling, kalkylering osv. s\u00e5 arbetar man oftast effektivare p\u00e5 en dator, med st\u00f6rre m\u00f6jlighet att arbeta effektivt med flera f\u00f6nster, snabbare skrivhastighet och b\u00e4ttre \u00f6versikt. Och vissa uppgifter som kr\u00e4vande redigering, programmering och annat kanske inte alls g\u00e5r att g\u00f6ra p\u00e5 en mobil. Man visar allts\u00e5 eleverna p\u00e5 andra digitala alternativ till mobilen.
Vissa unders\u00f6kningar har \u00e4ven visat att ett mobilf\u00f6rbud kan ha en positiv inverkan p\u00e5 l\u00e5gpresterande elevers skolresultat (Beland & Murphy, 2015). En j\u00e4mf\u00f6relse mellan svenska skolor som inf\u00f6rt respektive inte inf\u00f6rt mobilf\u00f6rbud visade dock inte n\u00e5gra signifikanta positiva effekter p\u00e5 elevers studieresultat (Kesell D. et al 2019).<\/p>\n\n\n\n
Naturligtvis blir det kostsamt f\u00f6r skolorna att\ntillhandah\u00e5lla digitala verktyg som datorer och surfplattor till eleverna,\nspeciellt n\u00e4r alla ska ha en egen enhet s.k. 1:1 anv\u00e4ndning. Det kan d\u00e5 ses som\nett sl\u00f6seri att k\u00f6pa in dyra datorer eller surfplattor n\u00e4r i princip alla\nelever fr\u00e5n mellanstadiet och upp\u00e5t har tillg\u00e5ng till en egen mobiltelefon. D\u00e4rf\u00f6r\nhar man ibland nationellt diskuterat uppl\u00e4gget d\u00e4r eleverna anv\u00e4nder sina egna\nmobiler ist\u00e4llet f\u00f6r att skolan ska k\u00f6pa in digitala verktyg till eleverna s.k.\n\u201dBring Your Own Device\u201d (BYOD). Torbj\u00f6rn Ott skriver i sin avhandling (2017)\natt BYOD har avf\u00e4rdats med motiveringen att det inte g\u00e5r att f\u00f6rena med tanken\np\u00e5 en likv\u00e4rdig skola och att skolan inte kan f\u00f6rlita sig p\u00e5 teknik som\neleverna sj\u00e4lva tillhandah\u00e5ller. <\/p>\n\n\n\n
Det skulle ocks\u00e5 med all s\u00e4kerhet medf\u00f6ra fler\ns\u00e4kerhetsrisker i form av virus och skadlig kod om alla elever hade egna\nenheter som kopplades upp mot skolans n\u00e4tverk.
\nExempel p\u00e5 andra negativa konsekvenser som mobiler i skolan kan f\u00f6ra med sig\nf\u00f6rutom att vara st\u00f6rande \u00e4r bl.a. att de kan anv\u00e4ndas f\u00f6r att fuska samt till\ncybermobbing (Ott 2017)<\/p>\n\n\n\n
I en sammanst\u00e4llning som skolverket gjort visade flera\nstudier p\u00e5 att eleverna upplever att mobiltelefonerna kan vara b\u00e5de anv\u00e4ndbara\noch st\u00f6rande. Eleverna efterlyste hj\u00e4lp fr\u00e5n l\u00e4rarna med att kunna hantera\nmobilanv\u00e4ndningen s\u00e5 att den inriktas p\u00e5 s\u00e5dant som \u00e4r viktigt f\u00f6r att klara av\nskolarbetet (Torbj\u00f6rn Ott 2018). Det finns allts\u00e5 elever som efterlyser\nm\u00f6jlighet att anv\u00e4nda mobilerna, om \u00e4n i begr\u00e4nsad omfattning. Kanske kommer\nanv\u00e4ndningen av mobiler och digitala verktyg se helt annorlunda ut i framtiden\nn\u00e4r AI och stegvis bel\u00f6ning g\u00f6r att fokus p\u00e5 skolmaterialet skulle kunna vara\nlika motiverande som annat inneh\u00e5ll och olika kontrollsystem som g\u00f6r att det\nblir uppenbart om eleven inte kommer vidare med arbetsuppgifterna. Helen\nCrompton skriver ocks\u00e5 i boken \u201dHandbook of mobile learning\u201d<\/em> (2013 s 53)\natt \u201dcontext\u201d och \u201dpersonalization\u201d d.v.s. sammanhang och personalisering \u00e4r\ntv\u00e5 av de fyra grundpelarna i m-learning.<\/p>\n\n\n\n I samh\u00e4llsdebatten om de negativa konsekvenser som mobilen\nkan f\u00f6ra med sig lyfts ofta en studie fram som visat p\u00e5 att tre grupper av personer\nj\u00e4mf\u00f6rts utifr\u00e5n hur de presterat p\u00e5 ett test. En grupp fick ha sin mobil\nliggande p\u00e5 bordet under testet, men utan att anv\u00e4nda den, en annan fick ha den\ni v\u00e4skan eller fickan medan en tredje grupp fick l\u00e4mna mobilerna utanf\u00f6r\nrummet. Resultatet av studien var att de som inte hade mobilen i samma rum\npresterade b\u00e4st p\u00e5 testet, och s\u00e4mst presterade de som hade mobilen liggande p\u00e5\nbordet. F\u00f6rklaringen var att den synliga mobilen, \u00e4ven om den inte anv\u00e4ndes,\nstal uppm\u00e4rksamhet genom att f\u00f6rs\u00f6kspersonerna d\u00e5 aktivt beh\u00f6vde t\u00e4nka p\u00e5 att\ninte anv\u00e4nda mobilen, vilket tog upp en del av hj\u00e4rnans fokus vilket ledde till\nmindre fokus p\u00e5 uppgifterna. D\u00e5 jag de f\u00f6rsta g\u00e5ngerna jag h\u00f6rt om studien i\nsamh\u00e4llsdebatten inte f\u00e5tt n\u00e5gon k\u00e4llh\u00e4nvisning t\u00e4nkte jag att det kan ha varit\nen v\u00e4ldigt liten studie med en hel del felk\u00e4llor, men n\u00e4r jag sett uppl\u00e4gget\nkring studien (Ward, A. F et al 2017) s\u00e5 verkar den vara ganska v\u00e4lgjord.<\/p>\n\n\n\n Det vore \u00e4nd\u00e5 intressant att se fler liknande studier samt se\nom andra bel\u00f6nande eller st\u00f6rande saker p\u00e5verkar v\u00e5r kognition p\u00e5 samma s\u00e4tt,\nt.ex. om man har mat eller godis liggande framme under ett l\u00e5ngt test och har\nbest\u00e4mt sig f\u00f6r att inte \u00e4ta av detta f\u00f6rr\u00e4n mot slutet av testet, om\nfokuseringen p\u00e5 att inte \u00e4ta godiset d\u00e5 p\u00e5 samma s\u00e4tt stj\u00e4l uppm\u00e4rksamhet fr\u00e5n\nprobleml\u00f6sningen samt om st\u00f6rande moment t.ex. buller skulle ha samma effekt,\neller om det \u00e4r just att avh\u00e5lla sig fr\u00e5n en m\u00f6jlig bel\u00f6ning som tar upp s\u00e5\nmycket av hj\u00e4rnans kapacitet.<\/p>\n\n\n\n K\u00e4llor:<\/p>\n\n\n\n Beland L-P & Murphy R 2015. Ill communication:\nTechnology, distraction & student performance. Centre for Economic\nPerformance (EP) i Ott T. 2017 Mobile phones in school: From disturbing objects\nto infrastructure for learning.<\/p>\n\n\n\n Crompton, H. 2013. A historical overview of m-learning. In\nZ. Berge & L. Muilenburg (Editors), Handbook of mobile learning<\/em>.\nNew York, NY: Routledge.<\/p>\n\n\n\n Engelbreksskolan, \u00d6rebro, 2019 (https:\/\/www.orebro.se\/download\/18.4ffbbf5616ac98ac8f41e5c\/1559567941306\/TRIVSELREGLER.pdf)<\/p>\n\n\n\n Kesell D. Hardardottir H L. & Tyrefors B 2019. The\nImpact of Banning Mobile Phones in Swedish Secondary Schools. IFN Working Paper\nNo. 1288 https:\/\/www.ifn.se\/storage\/ma\/802e08af1b4744e7ac7aea8cd82373df\/d83dc46fe7314321ac1dbe6fbc2c1dac\/pdf\/691B3BB10A5E03178BE0F6828D19347BBAC5146C\/Wp1288.pdf<\/p>\n\n\n\n Nerikes allehanda. 2018-08-13 Engelbrektsskolan inf\u00f6r totalt\nmobilf\u00f6rbud. Eleverna \u00e4r i skolan f\u00f6r att l\u00e4ra sig, inte surfa. https:\/\/www.na.se\/logga-in\/engelbrektsskolan-infor-totalt-mobilforbud-eleverna-ar-i-skolan-for-att-lara-sig-inte-surfa\n<\/p>\n\n\n\n Nerikes allehanda. 2020-01-13 Skolan som tar till nya f\u00f6rbudet\nmot mobiler. Eleverna talade mer och v\u00e4ntade p\u00e5 varandra. https:\/\/www.na.se\/logga-in\/skolan-som-tar-till-nya-forbudet-mot-mobiler-eleverna-talade-mer-och-vantade-pa-varandra\n<\/p>\n\n\n\n Olin-Sheller C. & Tanner M. 2015 \u201dStreet smart\u201d i\nklassrummet? \u2013 h\u00f6gstadieelevers anv\u00e4ndning av smarta telefoner i\nundervisningens mellanrum. Karlstads Universitets Pedagogiska Tidskrift \u00e5rg\u00e5ng\n11 nr 1 https:\/\/www.diva-portal.org\/smash\/get\/diva2:866544\/FULLTEXT01.pdf<\/p>\n\n\n\n Ott T. 2017. Mobile phones in school: From disturbing\nobjects to infrastructure for learning. https:\/\/gupea.ub.gu.se\/bitstream\/2077\/53361\/1\/gupea_2077_53361_1.pdf<\/p>\n\n\n\n Ott T. 2018. Skolverket. Uppdaterad mars 2019 https:\/\/www.skolverket.se\/skolutveckling\/forskning-och-utvarderingar\/forskning\/genomtankt-anvandning-kan-minska-storningar-fran-mobiltelefoner<\/p>\n\n\n\n Ward, A. F., Duke, K., Gneezy, A. & Bos, M. W. (2017). Brain drain: the mere presence of one\u2019s own smartphone reduces available cognitive capacity. Journal of the Association for Consumer Research<\/em>, 2<\/em>(2)<\/p>\n\n\n\n <\/p>\n\n\n\n
\nNaturligtvis skulle man ocks\u00e5 kunna prata om mobil inl\u00e4rning i en bredare\ndefinition \u00e4n just mobiltelefoner, n\u00e4mligen att \u00e4ven omfatta all teknik som\nm\u00f6jligg\u00f6r inl\u00e4rning p\u00e5 distans. T.ex. s\u00e5 skriver Helen Crompton i boken \u201dHandbook\nof mobile learning\u201d <\/em>(2013 s 4) att Claire O\u00b4Malley 2003 definierade \u201dm-learning\u201d\nsom \u201dAny sort of learning that happens when the learner is not at a fixed predetermined\nlocation, or learning happens when the learner takes advantage of learning\nopportunities offered by mobile technologies.\u201d \nH\u00e4r kan man ist\u00e4llet t\u00e4nka sig v\u00e4rdet f\u00f6r elever att kunna anv\u00e4nda\nmobilen som en resurs t.ex. vid l\u00e4xl\u00e4sning, d\u00e4r en elev som \u201dfastnat\u201d p\u00e5 en\nhemuppgift f\u00f6r 25 \u00e5r sedan kanske skulle ha beh\u00f6vt v\u00e4nta tills lektionen dagen\nefter f\u00f6r att komma vidare, nu med all v\u00e4rldens kunskap och resurser p\u00e5 en\narml\u00e4ngds avst\u00e5nd skulle kunna ta sig vidare. N\u00e4r motivationen redan finns d\u00e4r,\natt klara av hemuppgiften blir det kunskapsinneh\u00e5ll som mobilen kan erbjuda mer\nlockande \u00e4n all l\u00e4ttillg\u00e4nglig underh\u00e5llning.<\/p>\n\n\n\n