Diskussionen kring användningen av digitala verktyg och AI i skolan är ständigt aktuell. Dels är det en arena där digitala verktyg har relativt stor betydelse och i Sverige finns det riksdagsbeslut på att alla elever ska använda och lära sig digitala verktyg, men samtidigt är skolan en plats där det personliga mötet ofta är avgörande för inlärning, relationer och förtroende så det kommer antagligen inte inom en snar framtid bli en utveckling där AI till stor del ersätter läraren på samma sätt som AI helt tar över arbetsuppgifter inom andra yrkesområden.

En av fördelarna är med digital teknik är ju att den kan effektivisera arbete, men under uppbyggnadsskedet kan det ibland också bli en tidsslukare. t.ex. kan det finnas bra klipp med rörliga bilder t.ex. från youtube eller andra plattformar, men det finns också väldigt mycket dåliga klipp som man måste sålla bort. För att inte tala om det teknikstrul som kan förekomma som gör att en del lärare känner att de måste ha en analog backup-plan att använda om de digitala verktygen inte fungerar som de ska vilket också skapar merarbete.

Visst kommer digitala verktyg effektivisera och spara tid på sikt, men det är också intressant att se vilka ytterligare resurser som kan behövas ställas till förfogande när t.ex. AI används för att allt effektivare identifiera elever med särskilt stöd och det stödet ska sättas in i form av mänsklig arbetskraft.

Mathias Sundin och Magnus Aschan skriver i en debattartikel i Dagens Samhälle (https://www.dagenssamhalle.se/debatt/lararbristen-kan-minskas-med-artificiell-intelligens-23194) att utvecklingen är exponentiell och inte linjär så kanske den digitala tekniken även ska kunna effektivisera dessa stödåtgärder snarare än vi anar.

För det är ju så att tekniken behöver finnas en tid och mogna innan den integreras och används till sin fulla potential.

Även inom områden där AI är bättre än människan på vissa uppgifter så saknar AI ofta den flexibilitet som människan har och kanske speciellt skolelever skulle antagligen tycka det vara roligt att försöka ”lura” en AI t.ex. genom att testa om ansiktsigenkännande AI skulle genomskåda användande av masker eller hitta kuggfrågor som responderande robotar inte skulle kunna svara på.

Däremot kan antagligen den typ av AI som kan identifiera när problem uppstår i en grupp eller hos enskilda individer och som kan ge läraren en indikation på vilken hjälp som behövs var och om AI dessutom kan användas för att känna av vad som krävs för att eleven ska uppräthålla motivationen, och tillhandahålla det så har vi kommit väldigt långt.

Joel Hellermark, VD på Sana Labs tror att man genom att kombinera AI och mänskliga lärare kan skapa individanpassad utbildning där eleverna enligt under ett år kan lära sig 50% mer än med enbart en traditionell lärare vilket naturligtvis låter riktigt bra.

Så förhoppningsvis kommer läraren i framtiden fortfarande vara navet för elevers lärande och AI ett stöd för att hitta rätt individanpassad inlärningsnivå för respektive elev samt bidra till effektivisering genom att ta över tidskrävande rutinmässiga uppgifter.

Jakob Svensson. Leg. lärare.


Leave a Reply

Your email address will not be published. Required fields are marked *