Lärandestrategier

Forskning har visat på betydelsen av att elever utvecklar lärandestrategier som hjälper dem att nå undervisningens målsättningar och att läraren gör eleverna medvetna om olika lärandestrategier och att det är läraren som är den centrala resursen för att hjälpa eleven att utveckla sådana lärandestrategier. Det är viktigt att sådana strategier inte bara handlar om studieteknik (görandet) utan även metakognitiva förmågor (tänkandet).

Exempel på metakognitiva strategier är:
– Organisering och transformering t.ex. att skriva en disposition
– Självundervisning t.ex. att verbalisera stegen i lösningen av ett matematiskt problem
– Självvärdering, t.ex. att kontrollera sitt arbete innan det lämnas in för bedömning.
– Partnerstöd t.ex. att efterfråga hjälp från någon annan under arbetets gång.
– Upprepa och memorera t.ex. skriva ner eller tänka högt för att komma ihåg vad man lärt sig.
– Målformulering / planering t.ex. formulera tidsbestämda mål och delmål.

De nyckelkompetenser som har visat sig ha störst betydelse är:

– att eleven har en tydlig förståelse för de relevanta lärandeprocessernas karakteristiska för att målen ska kunna nås framgångsrikt i det specifika undervisningssammanhanget.
– att utformningen av konkreta uppgifter stödjer utvecklingen av en medvetenhet om processerna ovan och deras betydelse för att målen ska kunna nås.
– att det finns möjligheter till återkoppling under elevens / elevernas arbete med en uppgift, för att möjliggöra lärarens ingripande och för att skapa förutsättningar för en gradvis internaliserad självreglering.
– att undervisningen har en explicit tyngdpunkt i att utveckla elevernas förmåga att genom ansträngning förbättra sina prestationer genom att svara på återkoppling och anpassning.

För att utveckla lärandekapaciteter i en riktning enligt ovan behöver både lärare och elev vara inriktad på det slags lärande som karaktäriseras av en villighet att engagera sig i dialog och förhandlingar om syfte och målsättningar med en viss undervisnings- och / eller lärandesekvens.

Det innebär att läraren behöver ha en god generell förståelse för lärandets grunder i termer av ämne och kontext (didaktik).
Läraren behöver också ha tillgång till konkreta verktyg och strategier som guidar den lärande och förbättrar möjligheterna till återkoppling.

För att bli kunnig inom ett område måste individen behärska avsevärd kunskap, kunna organisera kunskapen i sammanlänkade begreppsstrukturer samt kunna använda kunskapen.

För att utveckla kompetens inom ett område måste måste eleverna få en…
a) …djupt grundad faktakunskap
b) …förstå fakta och idéer i ett begreppsmässigt sammanhang
c) …kunna organisera kunskap på sätt som underlättar framtagning och tillämpning av densamma.

Att reflektera över sitt eget lärande (en metakognitiv ansats) kan hjälpa elever att ta kontroll över sitt eget lärande.

Ett viktigt utbildningsmål är problemlösning, d.v.s. att eleven själv aktivt söker information istället för att få sammanhang förklarade av en lärare. Eleverna ska lära sig att tillämpa kunskaperna i nya situationer. Metoder för utveckling av problemlösningsförmåga är:
1. Att införliva problemlösning i de dagliga undervisningsrutinerna genom olika övningar för att automatisera problemlösande färdigheter hos eleverna.
2. Att undervisa eleverna i strukturbaserade metoder för att de ska lära sig problemlösande procedurer.
3. Att bygga upp ett fast schema och en mer avancerad organisation med olika övningar i undervisningen som kring problem som ska lösas.
4. Att arbeta med långsiktiga metoder som innebär att eleverna får möjlighet att på egen hand eller i grupp arbeta med fördjupning, ifrågasättande, synteser och summeringaroch problem över längre tidsperioder.
5. Att använda handledda undersökningsmetoder där elever får hjälp vid problemlösning.
6. Att använda modelleringsmetoder såsom praktiska exempel och lärlingstid.
7. Att undervisa om tankefärdigheter som till exempel logik, argumentationsanalys etc.

Forskare inom ämnet pedagogisk psykologi arbetar med de tre grundfrågorna:
1. Vad vill vi att elever ska kunna och vilka former av attityder, färdigheter och kunskapsstrukturer stödjer dessa mål?
2. Hur vet vi om vi är framgångsrika vad gäller ovanstående. Vilka typer av bedömning behöver vi?
3. Vad är känt om de processer som hjälper elever att nå dessa mål?

Lärarens förväntningar på eleven har betydelse för resultatet. Lärarens förväntning på en elev tenderar att bli självuppfyllande profetior.


Leave a Reply

Your email address will not be published. Required fields are marked *