Category: pedagogik

Motivation och lärande

Motivation och lärande Tro på sin egen kapacitet Elvernas tro på sin egen kapacitet har stor betydelse för deras motivation när det gäller skolarbetet. Elever som har stor tro på sin egen kapacitet anstränger sig mer i skolarbetet, visar större engagemang och och är mer uthålliga när de stöter på problem. (Bong & Skaalvik 2003).


Synligt lärande – Visible learning

Visible learning. All lektionsplanering måste börja med en djup förståelse av vad varje elev redan vet och kan göra och hur undervisningen siktar mot att ge akt på hur eleverna tänker med målet att öka framstegen och höja prestationsnivåerna för var och en av eleverna. Slutsatser: Läraren är en av de starkaste påverkansfaktorerna på lärande.


Learning studies och lesson studies

Learning studies och lesson studies Learning studies kan kortfattat beskrivas som ett sätt att utveckla kunskap om nödvändiga förätusättningar för lärande och är en kollektiv lärandeprocess för att se hur lärarens undervisning återspeglas i elevernas lärande genom att definiera ett lärandeobjekt. Det vill säga en färdighet som eleven väntas utveckla eller något eleverna ska kunna


Fyra traditioner som varit vägledande för olika forskningsparadigm

Fyra traditioner som varit vägledande för olika forskningsparadigm: Behaviorismen Den amerikanska psykologen Burrhus Frederic Skinner (1904-1990) är en av de forskare som starkast har förknippats med behaviorismen. Grunden för behaviorismen är den s.k. betingningsprincipen, d.v.s. att antaganden om lärande handlar om att förstärka önskvärda beteenden. Komplexa beteendemål delas upp i mindre delmål som lärs in


Motivationens drivkrafter

Pedagogiskt yrkesverksamma har mycket att vinna på att ställa frågor om motivationens drivkrafter hos eleverna och utveckla pedagogiska svar på hur de kan hanteras. För att en uppgift ska vara motiverande behöver den vara utmanande, meningsfull och dynamisk och stödjas av varierad undervisning i ett klassrumsklimat som premierar ansträngningar och där dessutom elever inte blir


Lärandestrategier

Forskning har visat på betydelsen av att elever utvecklar lärandestrategier som hjälper dem att nå undervisningens målsättningar och att läraren gör eleverna medvetna om olika lärandestrategier och att det är läraren som är den centrala resursen för att hjälpa eleven att utveckla sådana lärandestrategier. Det är viktigt att sådana strategier inte bara handlar om studieteknik


Mastery learning

Mastery learning ”mastery learning” vilket innebär undervisning i små tydliga steg eller målnivåer, där det finns utrymme för att det tar olika lång tid för elever att nå målen, och med variation i undervisningen har visat sig ha stabila och starka effekter på studieprestationer. Mastery learning påverkar också elevernas självförtroende och närvaro i klassrummet på


Formativ bedömning

Formativ bedömning har visat sig ha mycket bra effekt på elevers studieprestationer, speciellt för lågpresterande elever. Den formativa bedömningen kan dels vara på uppgiftsnivå (korrekta eller felaktiga lösningar på enskilda uppgifter, processnivå (strategier för hur en uppgift kan lösas och hur informationssökning kan gå till), självregleringsnivå (återkoppling som främjar tilltro till den egna förmågan och


Kvalitativt god undervisning

Som grundförutsättning krävs vilja och ansträngningskapacitet hos den som ska lära samt att den sociala omgivningen stödjer undervisning och lärande samt tid och underlättande hjälpmedel. God kvalitet i undervisning och lärande kan inte brytas ner till särskilda metoder, handlingssätt eller koncept som enkelt kan mätas eller gälla obereoende av social kontext. De undervisningsfaktorer som har


Utmärkt undervisning

utmärkt undervisning  Sju riktningsgivare för utmärkt undervisning: 1. Samlande uppdragsvision och lärandeanpassade förutsättningar 2. Kommunicerad syftes och målrelatering 3. Kraftfull kunskapsförankring 4. Successiv fördjupning 5. Lärandestödjande struktur och samspel 6. Anpassad lärandekontext 7. Lärande bedömning Elevresultat beror till stor del på lärarens kompetens. Läraren behöver ha både ämneskunskaper och pedagogiska kunskaper d.v.s. läraren måste ha