Fackförbundet Sveriges lärare

Ett nytt fackförbund ”Sveriges lärare” väntas bildas genom ett samgående mellan Lärarnas riksförbund (LR) och Lärarförbundet. edlemsavgiften väntas bli 280 kronor vilket innebär en sänkning med 30kr per månad för medlemmar i LR och 10 kr per månad för medlemmar i lärarförbundet. Det är dock upp till kongressen att fatta beslutet om medlemsavgifterna. De frågor man kommer jobba med är bl.a. nationellt reglerad undervisningstid, planeringstid och storlek på elevgrupperna.

Det väntas också bildas ett nytt separat förbund, “Sveriges skolledare” för rektorer.

Här är några förslag på förändringar: 

  • “Sveriges lärare” och “Sveriges skolledare” föreslås bli två självständiga storheter, men som också bildar en gemensam organisation.
  • De två förbunden går in under Sacos paraply.
  • På kommunal nivå kan medlemmarna besluta om extra föreningar, till exempel lärare i fritidshem.
  • På riksnivå föreslås att det förutom tre skolformsföreningar för förskola, grundskola och gymnasie/vuxenutbildning också inrättas tre nationella råd för lärare i kulturskolan, lärare i fritidshem och studie- och yrkesvägledare för att medlemsgruppers särskilda intressen tas tillvara.
  • Lärare i fristående förskolor, fritidshem och skolor ingår i Riksorganisation privat sektor, medan statsanställda lärare blir medlemmar i Riksorganisation stat och andra sektorer.
  • Organisationen är uppdelad i distrikt, med distriktsråd där samtliga medlemskommuner har var sin representant.
  • Sveriges lärarstudenter ingår i Sveriges lärare som en egen förening.
  • Sveriges lärare delas in efter skolform; Sveriges lärare i förskolan kommun x, Sveriges lärare i grundskolan kommun x, Sveriges lärare i gymnasieskolan/vuxenutbildningen kommun x.
  • Utöver de nationella råden är ämnesföreningarna är ett sätt att ta tillvara medlemmarnas intresse.

I början av 2022 får medlemmarna i respektive förbund rösta ja eller nej till förslaget. Blir det ja inleds en övergångsperiod, då alla förtroendevalda är kvar på sina platser. De tre kongresserna tar ställning i maj 2022.

Om kongresserna röstar ja till förslaget inleds övergångsperioden, som längst får vara till och med 2024.

Kraven från Sveriges Lärare och Sveriges Skolledare:

  • Att ett yrkesliv som lärare eller skolledare lönar sig ur ett livslöneperspektiv. Lärares och skolledares reallöneutveckling måste därför fortsätta under hela yrkeslivet och lönen måste spegla det ansvar och den komplexitet som uppdraget innebär.
  • Att arbetsbelastningen för skolledare och lärare minskar genom bland annat mini­merade dokumentationskrav, stöd från andra yrkesgrupper, en tillgänglig och väl­fungerande elevhälsa som jobbar främjande och förebyggande samt en välfungerande studie- och yrkesvägledning.
  • Att lagar och kollektivavtal måste säkra likvärdiga förutsättningar med balans mellan arbetsuppgifter och arbetstid. Lärares och skolledares kärnuppdrag runt under­vis­ningen måste värnas.
  • Att lärares och skolledares yrkesetik värnas, vårdas och sprids.
  • Att arbetsgivarna säkerställer ett systematiskt arbetsmiljöarbete för såväl lärare som skolledare.
  • Att lärares och skolledares autonomi stärks, det professionella friutrymmet att utföra det nationella uppdraget respekteras och att inflytandet över verksamhetsnära frågor ökar.
  • Att staten tar över huvudansvaret för finansiering, resursfördelning och likvärdighet i hela skolväsendet. Staten måste också öka sin styrning av skolväsendet genom att regionalisera skolmyndigheterna.
  • Att staten tar över huvudansvaret för lärares och skolledares fortbildning genom att
    ett nationellt professionsprogram för legitimerade och behöriga lärare och rektorer inrättas. Ett meriteringssystem upprättas parallellt med professionsprogrammet. Professionsinflytandet över kriterier och innehåll i professionsprogrammet ska vara stort.
  • Att närheten till den skolnära forskningen och akademin stärks, bland annat genom
    att fler lektorat inrättas i skolväsendet. Professionsforskningen måste utvecklas och lärarna och skolledarna måste ges förutsättningar att sätta sig in i och verka utifrån de senaste vetenskapliga rönen.
  • Att vinstutdelning i fristående skolor kraftigt begränsas. Det kan ske genom en lägre skolpeng som ersätter friskolor efter deras faktiska uppdrag och/eller att en klass­baserad finansiering ersätter dagens elevpengssystem.
  • Att vuxenutbildningen har huvudmän som agerar för ökad kvalitet, kontinuitet, lång­siktighet och trygga anställningar.
  • Att skolvalet reformeras i syfte att bryta skolsegregation och öka likvärdigheten, att
    en skolvalsperiod införs och att kötid slopas som urvalskriterium.
  • Att meddelarfrihet och offentlighetsprincipen omfattar alla offentligfinansierade skolformer.
  • Att undervisningstiden, planeringstiden och undervisningsgruppernas storlek regleras nationellt.
  • Att lärares löner motsvarar det stora ansvar och de komplexa uppgifter de har. Att bli lärare måste vara ett attraktivt karriärval, i konkurrens med övriga arbetsmarknaden.
  • Att lärarnas lönestruktur förbättras. Lärarna har låg tilltro till befintligt lönesystem och det är viktigt att lönestrukturen förbättras så att individers olika löner i större utsträck­ning kan härledas till erfarenhet, formella meriter, skicklighet i yrkes­utövningen och ansvar.
  • Att lärarkårens professionella bedömningar av elevernas undervisnings- och stöd­behov ges avgörande betydelse i hur stödarbetet sker i skolan.
  • Att lärarutbildningen stärks genom mer lärarledd undervisningstid i utbildningarna, utveckling av den verksamhetsförlagda utbildningen och förbättrade villkor för VFU-handledare.
  • Att de olika vägarna till läraryrket utanför den ordinarie lärarutbildningen måste hålla samma kvalitet och ställa samma krav som den ordinarie utbildningen. Det ska vara tydligt vad som krävs för att bli legitimerad lärare.
  • Att introduktionsperioden för nyblivna lärare förbättras. Mentorerna måste få förut­sättningar att introducera nya kollegor i lärarrollen.
  • Att digitaliseringen av undervisningen i förskolan och skolan drivs utifrån lärares bedömningar om, när och hur undervisningen gynnas av digitala hjälpmedel.
  • Att användningen av fjärr- och distansundervisning utgår från elevernas behov. När­undervisning ska vara huvudregeln och fjärr- och distansundervisning undantaget.


Leave a Reply

Your email address will not be published.